Vem är du?
Joel Holmdahl, 42 år, man. Bonde på mindre familjegård med små barn och stora ambitioner.
Vilken är din koppling till maten och matsystemet?
Jobbar heltid på gården med grönsaker, djurhållning, växtodling. Jag jobbar med att bygga upp strukturer som möjliggör matproduktion i skogslandskapen. Både i min roll som producent men även genom föreningsarbete i NOrdBruk.
Vilken plats kallar du hemma – och hur påverkar den din relation till mat?
Jag är uppvuxen på vår gård och har flyttat tillbaka hit i vuxen ålder. På platsen bor även mina föräldrar och det är där jag ser mina barn växa upp. Så jag har en oerhört stark hemmakänsla på just den här platsen. Gården ligger i nordligaste Örebro län, på Dalagränsen.
Jag känner att jag har ett ansvar att inte bara värna om den här platsen som byggts upp över 400 år men även att jag som har tillgång till produktiv jordbruksmark har en skyldighet att producera mat till alla dom som inte har samma möjlighet.
Varför håller du med om att vi befinner oss i ett nödläge i matsystemet?
Vi har så destruktiva strukturer ekonomiskt och politiskt så jag ser ingen möjlighet att nuvarande trender ska brytas. Ett i Sverige 35-årigt nedmonteringsprojekt av vår hållbara matproduktion fortsätter. Större och mer specialiserade enheter som producerar bulk till industrin medans allt färre gårdar anses rationella att fortsätta driva. Det behövs riktigt stora strukturella förändringar för att vända utvecklingen. Det räcker inte att skriva ett par meningar i en strategi. Att göra samma sak men förvänta sig ett annat resultat är ju definitionen på galenskap. Det är precis vad som pågår just nu.
Måla upp ett önskvärt matsystem
Back to basic – ett steg framåt. Som titeln på Torgny Östlings bok lyder. Vi hade ett levande jordbrukslandskap i hela Sveriges skogbeklädda inland som kan stå som modell. Ett diversifierat jordbruk med mjölkkor och andra kreatur och i stor utsträckning egen foderproduktion. Skogen som syssla på vintern. Det gav ett oerhört levande landskap och dessutom låg den lokala förvaltningen av skogen som en ekonomisk grundbult för vårt samhälle. Vi behöver ha diversifierade och lokalt förankrade jordbruksenheter för att kunna producera riktigt bra mat samtidigt som vi upprätthåller biologisk mångfald och levande samhällen.
Vilka är de viktigaste förändringarna som måste ske för att vi ska nå dit?
Bort med arrendejordbruket – bo och brukarplikt. En jordreform där jord och skog åter blir lokala resurser. Lämna EU och ansluta oss till Norges linje så vi slipper den destruktiva handelspolitiken, det snedvridna stödsystemet och lämna idén att våra naturresurser är till för spekulativa kapitalplaceringar.
Vad bidrar du med för att förbättra matsystemet idag?
Försöker bygga upp lokala alternativ i praktiken, ett andelsjordbruk, och samtidigt jobba med jordbruksfrågorna nationellt och internationellt inom NOrdBruk och vår globala paraplyorganisation La Via Campesina.
Om du kunde vara en nyckelperson för en dag och göra en förändring i matsystemet – vem skulle det vara och vad skulle du göra?
Tror inte det finns någon
Vilken är din största källa till hopp när det gäller maten och framtiden?
Att vi tillsammans med 200 miljoner småskaliga producenter inom La Via Campsina jobbar för att utveckla solidariska alternativ till dagens destruktiva världshandelssystem.
Vilken konkret handling skulle du vilja att alla som läser detta gör?
Hitta era lokala sammanhang och börja bygga alternativen vi vill se. Men håll blicken högt och gå även med i nån organisation som jobbar för förändringen. Ensam är inte stark.