Vem är du?
Lena Martens Kalmelid, 67 år, kvinna. Engagerad för rättvisefrågor, under lång tid ideellt aktiv i Afrikagrupperna, men har också arbetat i södra och östra Afrika för organisationerna We Effect och Vi-Skogen.
Vilken är din koppling till maten och matsystemet?
Det är framför allt mitt engagemang inom civilsamhället som påverkat min syn på mat och matsystem. Människor på landsbygden i södra och östra Afrika lever i sårbarhet, på grund av klimatförändringarna som hela tiden sätter möjligheterna till en säker småskalig matproduktion på spel. Torka, översvämningar, oförutsägbara väderförhållanden präglar småskaliga jordbrukares vardag. Det är människor i syd som på så vis betalar för den livsstil vi har i norr. Så ja, jag påverkar människor genom att jag är en del av det orättvisa globala matsystemet
Vilken plats kallar du hemma – och hur påverkar den din relation till mat?
Motala, Östergötland är mitt hem, men eftersom jag har haft många geografiska hem i olika delar av världen är det snarare det som påverkar min relation till mat. Jag är öppen för alla varianter av lokal mat.
Varför håller du med om att vi befinner oss i ett nödläge i matsystemet?
Matproduktionen och konsumtionen i det globala norr tär alltför mycket på planetens gränser. Det är en enorm orättvisa, när maten och produktionen är så ojämnt fördelad så att vi är längre än någonsin ifrån att uppfylla det globala utvecklingsmålet nr 5 – Zero Hunger. Och fortfarande år 2025 uppstår svältkatastrofer, skapade av människan.
Måla upp ett önskvärt matsystem
Matsuveränitet, att de som odlar jorden kan bestämma själva över sin produktion, och inte blir beroende av genmanipulerat utsäde eller gödning, eller av uppköpare som bestämmer vad som ska odlas eller priset på produkten. Näringsrik mat som produceras på en gård med agroforestry som dominerande odlingsmetod, och där alla insatser är ekologiska och varsamma mot naturen (utsäde, gödsel, bekämpning av ohyra, markbearbetning). Trädjordbruk, agroekologi, permaodling – alla är metoder som är gångbara över hela jorden, för en hållbar matproduktion. En agroforestrygård är grön och lummig, med växtlighet i flera våningar, något ätbart för djur och människor på varje plätt, och luften är ren och frisk.
Vilka är de viktigaste förändringarna som måste ske för att vi ska nå dit?
Minska storskalighet, bort med monokulturer och cash crops, börja odla “gamla” grödor som glömts bort men som klarar de naturliga betingelserna på varje plats utan att behöva genmanipuleras. Samt handelsavtal och investeringar som gynnar småskalig produktion, med kvinnor i fokus.
Vad bidrar du med för att förbättra matsystemet idag?
Hemma jobbar vi mycket med att minska matsvinnet, och vi för in mer och mer vegetariska måltidsvarianter, för att minska köttkonsumtionen. Jag engagerar mig i till exempel Afrikagrupperna, som stöttar bondeorganisationer och bonderörelser som bedriver påverkansarbete för en rättvis matproduktion.
Om du kunde vara en nyckelperson för en dag och göra en förändring i matsystemet – vem skulle det vara och vad skulle du göra?
Jag vet inte vem jag skulle vara, eller hur jag skulle göra det – men jag skulle vilja att billiga varor inte längre dumpades i länder i syd. När smöret från Belgien är mycket billigare än smöret från gårdarna i närheten av speceributiken i Zimbabwe, då motsvarar inte böndernas inkomst deras arbetsinsats, och de klarar inte sin försörjning.
Vilken är din största källa till hopp när det gäller maten och framtiden?
Att intresset för hållbar och rättvis matproduktion verkar öka. Reko-ringar, försök att ställa om till bättre skolmat, unga som studerar till agronomer för att påverka jordbruket i en hållbar riktning. Jag önskar också att jag kunde säga att svenskt bistånd till hållbart jordbruk och småbönder i syd ökar, men tyvärr tycks den delen gå åt fel håll.’
Vilken konkret handling skulle du vilja att alla som läser detta gör?
Rösta på ett parti som är för rättvis, jämlikhet och solidaritet, och som inte sänker biståndet – och som ser lantbruk och mat som viktiga byggstenar i framtidens bistånd. Och mer direkt kopplat till mat: Konsumera mindre snabbmat, mer närproducerat, inte använda kemisk gödning och bekämpningsmedel som dödar den biologiska mångfalden i det vanliga trädgårdsarbetet….