THRIVING FOODSCAPES
– ett pilotprojekt för att undersöka hur vi skapar matmiljöer som ger välmående unga, lokalt samarbete och stärkt folkhälsa.
Om projektet
Vilken mat vi äter och vilka matvanor vi formar är inte enbart resultatet av individuella val. Det är till stor del en spegling av den omgivning där dessa val görs – vår matmiljö. I detta pilotprojekt och förstudie har vi i Mission Matmiljö intresserat oss för de miljöer som omger unga i deras vardag, och hur dessa kan påverka deras matval.
Tillsammans med arkitektbyrån Gehl People, och med elever från Ronnaskolan i Södertälje, studerade vi de lokala matmiljöer unga människor i staden närmade och reflektera över hur dessa matmiljöer påverkar deras matkonsumtion.
Thriving foodscapes-metoden
Gehl har utvecklat en metod för att studera förhållandet mellan mat, människor och fysisk miljö genom att kombinera olika typer av data, observationsstudier och dialogverktyg.
1. Inledande introduktion och kartläggning:
Eleverna fick lära sig om matmiljöer under lektionstid och kartlägga de matställen och sociala miljöer runt skolan som de besöker – och ange varför de besöker dem – i en Maptionnaire
2. Matmiljövandring med elever på Ronnaskolan:
Elevernas kartläggning lade grunden för hur matmiljövandringarna planerades. Projektteamet gick olika rutter tillsammans med eleverna för att få en djupare förståelse för hur de unga upplever sina matmiljöer och vad som är viktiga aspekter att ta hänsyn till.
3. Workshop med elever på Ronnaskolan:
Workshops hölls där eleverna fick omsätta analysen av sina matmiljöer i att arbeta fram ”kvalitetskriterier” för attraktiva matmiljöer.
4. Utvärdering med eleverna:
Med hjälp av ämneslärare, för att få en bild av deras upplevelse av deltagandet.
Förstudien resulterade i kvalitetskriterier för matmiljöer samskapade av elever på Ronnaskolan.Dessa får oss att vilja fortsätta undersöka matmiljökvaliteter och arbeta för att samskapa hälosamma och hållbara matmiljöer för såväl unga som gamla lokalt.
I kartläggningen och analysen av dessa närmiljöer har vi fått nya insikter i hur platsens förutsättningar och tillgång till mat och sociala ytor hänger samman med ungdomars matvanor och sociala preferenser.
Hur matmiljöer påverkar oss
Maten möter oss överallt i samhället. Vi kan handla mat i matbutiker, på restauranger och caféer, men också i kollektivtrafiken. Maten syns i reklamen, i tidningar och kokböcker, och i våra mobiler. Nu säljs till och med livsmedel i bygghandeln och i varuhus tillsammans med elektronik och hudvård.
Utbud, pris, ökad tillgänglighet och marknadsföring påverkar vad vi äter, och hur mycket. Även den sociala miljö vi lever i och våra kulturella normer har stor inverkan på vår syn på mat.
Matkonsumtionen är idag en av de främsta orsakerna till sjukdom och förlorade friska levnadsår. Vår matkonsumtion bidrar dessutom till en stor del av vår klimat- och miljöpåverkan. Forskning visar att närhet till snacks ökar konsumtionen av dessa energitäta matvaror. Men det fungerar på samma sätt med mer hälsosam mat: om vi erbjuds ett stort utbud av frukt och grönsaker – ökar konsumtionen av frukt och grönt.
En matmiljö kan alltså beskrivas som den fysiska, ekonomiska, politiska och sociala kontext där vi som konsumenter interagerar med livsmedelssystemet – och fattar beslut om vad vi köper, äter och lagar för mat.
Våra matmiljöer i Sverige ser olika ut och riskerar att bidra till mer ojämlik hälsa och ökad klimatpåverkan:
- Energität och näringsfattig mat marknadsförs i större utsträckning än mer hälsosam mat. Mat som vi enligt kostråden ska äta mindre av (kött, chark, godis, läsk) förekommer väldigt mycket oftare i priskampanjer, erbjudanden och reklam, än sådant som vi uppmanas äta mer av för planet och hälsa.
- Barn påverkas av reklam: studier visar att barn gärna väljer de livsmedel som de exponerats för i matreklamen.
- Utbudet av snabbmatställen nära skolor är större i socioekonomiskt svaga områden, och leder till ökad konsumtion av snabbmat bland barn och unga.
Insikter från Ronna skolan
Tid är avgörande – närhet och bekvämlighet påverkar starkt de unga har begränsad mängd tid under rasterna. Det utbud som erbjuds i närmiljön är det spektrum inom vilket man kan välja. Hur kan vi göra det lätt att välja rätt?
Stark relationen mellan matställen och hängmiljöer. Matmiljöer och hängmiljöer är starkt sammankopplade för vår målgrupp, tex att köpa mat nära skolan och äta den i parken eller på idrottsplatsen. Hur kan det lokala samhället förstärka kopplingen mellan konsumtion av exempelvis hälsosam mat och platser för fysisk aktivitet eller lek?
Unga har många tankar om matmiljöerna eleverna fokuserar i sina svar ofta på utbud, närhet och pris först, men när diskussionen går djupare och på ett mer kvalitativt plan, så finns tankar och preferenser kring upplevelsen av den fysiska miljön både när det gäller underhåll, design och trygghet.
Detta gör matmiljöer till en fråga av yttersta relevans för såväl stadsplanering, lokalt näringsliv, folkhälsa och lokala miljömål såsom minskade konsumtionsbaserade utsläpp.
Workshop med nyckelaktörer
Projektteamet bjöd in lokala och nationella intressenter som antingen arbetar med eller forskar om matmiljöer, relaterade ämnen, alternativt är verksamma i Ronna och Södertälje. Syftet var att dela insikterna från samarbetet med eleverna, låta aktörerna få uppleva matmiljöerna på plats och diskutera vägar framåt i arbetet med bättre matmiljöer för unga.
Deltagarna fick gå elevernas kartlagda matmiljövandringar och testa de framtagna kvalitetskriterierna på matmiljöerna runt skolan.
Citat från workshopen:
- "Det saknas kunskap om kostvanornas/matens påverkan bland många beslutsfattare och försäljare. Här kanske det behövs underlag och dialog för att höja medvetenheten?"
- "Kommunen kan se på stadsplaneringen och etableringspolicy – vilket utbud vill man främja? Finns många snabbmatställen."
- "De flesta av de kvalitetskriterier som elevernas kartläggning lyfter prickas av i skolans miljö, och i synnerhet Chillhallen lever upp till många av dem."
Ladda ner Thriving Foodscapes-rapporten!
Här är en sammanfattande rapport som beskriver pilotprojektets process, resultat och insikter – och tankar kring hur metoden skulle kunna tas vidare.
Sammanställningen kan fungera både som inspiration och stöd för andra kommuner, skolor, beslutsfattare och organisationer som vill arbeta med matmiljöer som en del av folkhälsoarbete och hållbar stadsutveckling.
Vi hoppas att detta arbete ska inspirera fler att se potentialen i att lyfta unga människors röster och arbeta aktivt med att forma matmiljöer som främjar både hälsa, trygghet, trivsel och hållbarhet.
Om Förstudien Thriving Foodscapes prototyp i Sverige:
Pilotprojektet har varit ett samarbete mellan WWF Sverige, MatLust Utvecklingsnod, Södertälje kommun, Reformaten, arkitektbyrån Gehl People som bidragit med metodik, verktyg och facilitering samt Ronnaskolan. Projektet genomfördes inom ramen för innovationsplattformen Mission Matmiljö, med finansiering från Vinnova.
