Matbarometern är Reformatens återkommande politiska undersökning. Så många lösningar till matsystemsomställningen finns redan, men ändå händer väldigt lite? Genom att granska vad de olika partierna faktiskt är redo att satsa på så hoppas vi att politikerna ska bli modigare och väljarna bättre informerade. Tidigare barometrar har baserats på forskningsrapporter och regeringsuppdrag, vi kommer aldrig själva på vad som är viktigt att lyfta – utan baserar allt vi gör på det forskningen efterfrågar, på så sätt snabbas omställningen på. Matbarometern görs alltid i samarbete med andra aktörer! Se tidigare års rapporter och analyser nedan, och tveka inte att kontakta oss om just du vet vad nästa barometer måste baseras på.
Sedan 2021 har Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag från regeringen att ta fram förslag till nationella mål, insatsområden och indikatorer för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Nu redovisas uppdraget, & vi är rädda för att regeringen kommer att skrota målen.
Därför tar Reformaten tillsammans med Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden och WWF de föreslagna insatserna direkt till varje parti, för att syna om de är redo att satsa på myndigheternas rekommendationer. Följ lanseringen av Matbarometerns resultat live nedan den 19 mars.
Årets Matbarometer uppmärksammar Världshungerdagen genom ett samarbete mellan Reformaten, The Hunger Project Sverige och SIANI. Tillsammans vill vi lyfta hur livsmedelssystemet är globalt och att det vi konsumerar och producerar påverkar platser utanför Sverige. Hunger och brist på livsmedel är bland annat en konsekvens av ohållbara livsmedelssystem, och påverkas dessutom ytterligare av pågående krig, klimatförändringar och ojämlikhet. Med mer hållbara och rättvisa livsmedelssystem finns förutsättningar att uppnå hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Men det kommer inte att ske spontant – alla sektorer, inklusive politiken, behöver engagera sig och agera. Matbarometern visar vilka förändringar de olika partierna är redo att verka för. För systemet är globalt och komplext, och omställning måste börja någonstans. Sverige kan initiera och stödja en positiv förändring.
Reformatens andra Matbarometer gjordes tillsammans med WWF, Naturskyddsföreningen och Hjärt-Lungfonden, med syftet att fråga ut varje riksdagsparti om vilka åtgärder de är beredda att föra fram för att alla i Sverige ska ha möjligheten till en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Sedan 2021 har Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag från regeringen att ta fram förslag till nationella mål, insatsområden och indikatorer för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Uppdraget ska redovisas 2024, vi bestämde oss för att skynda på den processen genom att formulera om uppdragets underlag till frågor – vilka vi ställde till riksdagspartierna. Nedan kan du läsa rapporten i sin helhet samt se den inspelade expert-analysen av resultatet.
Vår första Matbarometer var ett initiativ från Klara Guthe Peterson, som utformade barometern utifrån SLU Future Foods rapport ”Styrmedel för hållbar matkonsumtion – en kunskapsöversikt och vägar framåt”. De 17 styrmedlen i SLU:s rapport är kategoriserade i tre styrmedelskategorier utifrån vilka mekanismer staten kan använda sig av.
Rapportens förslag om 17 styrmedel formulerades om till frågor för respektive styrmedel och skapade enkäten Reformatens första Matbarometer – Gör det lätt att äta rätt. Partierna hade möjlighet att svara ja, nej, inte alls samt lämna en kommentar till varje fråga. Nedan kan du läsa rapporten i sin helhet samt se den inspelade expert-analysen av resultatet.