Biblioteket

Hur ska man prata om mat och klimat med sina vänner och sin familj egentligen?

Det är livsviktigt att prata om klimatet, om orättvisor, om den förödande påverkan mänskligheten har på vår jord. Hur ska vi annars skapa förändring? Ändå kan det kännas otroligt svårt att närma sig och driva. Och det är ju inte konstigt: man kan känna sig rädd att verka präktig när man själv inte är den “perfekta” konsumenten (spoiler: den finns inte, och är inte vad som kommer att förändra matsystemet), vara rädd att trampa någon på tårna eller inte vilja tvinga sig själv eller andra till obehagliga insikter när man ser effekterna ens vardagsval har på andra.

Samtidigt måste vi ha de här samtalen, vi behöver ett brett uppvaknande och ett helt samhälle som är villiga att agera och förändra. 

Det är också otroligt viktigt att känna att man inte är ensam, för att orka, för att se att valen man gör har en effekt. Men hur ska man egentligen gå till väga?

Det finns självklart lika många olika sätt som det finns människor, men här har vi samlat lite tips som kan vara sköna att ha i ryggen

1. Välj var det känns värt att lägga din energi
   
   
   1. Om du vill prata med människor i din närhet om hur matproduktion påverkar miljön, djuren eller människor kan det vara smart att börja med de som redan är lite nyfikna eller öppna för förändring, än att lägga all energi på någon som för sakens skull automatiskt skulle argumentera emot. 
      
      
2. Tipsa om podcasts, om filmer
   
   
   1. Detta är ett rätt enkelt sätt att så ett frö, utan att verka alltför påstridig. Personen får själv bestämma vad de gör med tipset. Tipsa gärna utifrån din erfarenhet av filmen/podcasten, än från en rent saklig beskrivning av innehållet
      
      
3. Föreslå att se dokumentärer tillsammans
   
   
   1. Detta funkar nog bättre med någon/en grupp du har en relativt nära vänskap med, där ni vanligen skulle se en film tillsammans. Det kan vara fint och starkt att dela den upplevelsen med andra, och kunna diskutera efteråt. Under “lär dig” finns det en massa tips om dokumentärer, och många med ett mer positivt och hoppfullt perspektiv än mångas bild av dokumentärer på ämnet. Det är ofta lättare att få folk intresserade av något som handlar om hopp och lösningar, än det som mest beskriver problemen.
      
      
4. Läs på lite extra själv innan
   
   
   1. Detta kan ju kännas självklart, men det brukar kännas otroligt mycket tryggare att kunna prata om dessa saker om man känner att man har ordentlig koll på ämnet, och fakta i ryggen. Att ha några tal i huvudet från väletablerade institutioner, som att 70% av världens jordbruksmark används till att odla djurfoder, eller att ungefär en fjärdedel av hela världens utsläpp kommer från livsmedelsproduktio, kan vara precis det man behöver för att kunna bemöta frågor. Både från de som är genuint nyfikna, och de som mest vill argumentera emot.
      
      
5. Ha konkreta förslag, till exempel att handla från en REKO-ring tillsammans
   
   
   1. Många är väldigt positivt inställda till alternativ till dominerande matsystem, men det behövs en liten knuff till att faktiskt ta del av dem. Att själv komma med initiativet till att handla på REKO-ring eller prenumerera på en grönsakskasse är ofta det som behövs. Gör det med dina vänner, grannar eller kollegor!
      
      
6. Prata om det man kan göra med glädje, istället för att fokusera på det som är jobbigt eller en uppoffring
   
   
   1. Många rörelser inom allt från miljö till jämställdhet har ett problem med image: det ses som jobbigt att göra en massa uppoffringar. Om bilden av att vara en medveten konsument, odlare eller aktiv volontär är någon som offrar, går miste om saker eller måste lägga ner alldeles för mycket tid är det inte särskilt troligt att det lockar så många. Men om man istället pratar om hur fantastiskt det det är att odla och skörda sina egna grönsaker, eller hur underbart det är att få ekologiska grönsaker i sin kasse varje vecka, hur mycket godare äggen från granngården är än de du brukade köpa i butik, eller hur uppfylld man känner sig efter att ha volontärarbetat med en organisation vänder vi narrativet. Istället för att beylsa allt man förlorar med medvetenhet och handling, visar vi allt det fantastiska man får.
      
      
7. Fokusera på det systemiska, inte individens ansvar
   
   
   1. En av anledningarna till att det kan vara så svårt att prata om miljö- och etikfrågor är att människor ofta känner sig personligt attackerade. Det är extra hög risk för det när diskussionerna fokuserar på individens egna val (exempelvis att själv äta kött eller inte), motsatt mot hur systemet styr (att pressen om lönsamhet är så hög att djur behandlas helt inhumant). Att inse sin egen del i systemet är en gradvis och ofta plågsam process, som sällan kan påskyndas eller påtvingas. Låt det ta tid. Och försök hålla fokus på att det som måste förändras inte bara är människors egna val, utan det vidunderliga vinstdrivande system som styr våra matvanor och matnormer.