Vem är du?
Jag heter Najla Vallander, 30 år, med ett starkt engagemang för att inspirera andra till ett mer medvetet, naturnära och hållbart liv.
Vilken är din koppling till maten och matsystemet?
Min koppling till matsystemet grundar sig i en strävan att konsumera så rent, medvetet och respektfullt som möjligt. För mig handlar det om att stärka vår relation till naturen och jorden, att leva hälsosamt på ett sätt som både gynnar vårt eget välmående och minskar vår påverkan på miljön. Sedan sju år tillbaka driver jag initiativet Zero Waste Palestine, som syftar till att sprida kunskap om miljöfrågor och praktiska sätt att minska avfall och svinn. Miljörättvisa är ett centralt ämne i det vi gör och kommunicerar. Genom detta arbete lyfter jag fram berättelser om motståndskraft och hållbarhet mitt i komplexa politiska och sociala verkligheter. Matsvinn är en fråga som berör mig starkt och ofta gör mig riktigt ledsen och arg. Jag lyfter ofta ämnet i mitt arbete, särskilt genom utbildningar och workshops där jag belyser kopplingen mellan konsumtion, resursslöseri och miljöpåverkan. Tidigare har jag också arbetat på världens största rörelse mot matsvinn, Too Good To Go.
Vilken plats kallar du hemma – och hur påverkar den din relation till mat?
Jag har vuxit upp med rötter i både Sverige och Palestina, och för mig är maten en stark länk mellan dessa två platser. När jag bodde i Jerusalem brukade vi tillbringa somrarna i Sverige, och jag minns hur jag längtade efter den mat jag tyckte om därifrån. Maten blev ett sätt att känna sig hemma oavsett var jag befann mig. I Palestina är maten en central del av kulturen. Färska råvaror finns tillgängliga året runt, och olivträdet till exempel är en av de mest kända symbolerna för palestinsk identitet – den har en djupt rotad symbolisk och praktisk betydelse för många.
Varför håller du med om att vi befinner oss i ett nödläge i matsystemet?
Vi befinner oss i ett nödläge när det gäller vårt matsystem. Det är ett system som är djupt oetiskt och ohållbart. Samtidigt som en tredjedel av all mat som produceras i världen slängs, lever över 800 miljoner människor i hunger. I Gaza pågår just nu en påtvingad svält. Detta är helt enkelt inte rättvist. En annan allvarlig kris är spridningen av allt mer processad mat. Dessa produkter är lättillgängliga och billiga och ofta fyllda med dolda ingredienser som driver på inflammation, påverkar tarmfloran negativt och bidrar till den dramatiska ökningen av kroniska sjukdomar, cancer och autoimmuna tillstånd. Den här typen av mat produceras ofta av stora företag i stor skala och har därför möjlighet att pressa priserna på marknaden, vilket gör det svårt för småskaliga ekologiska odlare och producenter av riktig, näringsrik mat att konkurrera. Det gör att billig, näringsfattig mat dominerar medan ren och hållbar mat blir en lyxvara. Resultatet är en växande hälsoklyfta i samhället. Många med begränsade resurser har helt enkelt inte råd att äta rent, trots att de är de som skulle gynnas mest av det. Samtidigt är marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel mycket närvarande i medier och offentliga platser, vilket ytterligare bidrar till ett ohållbart system.
Måla upp ett önskvärt matsystem
Det matsystem jag vill se är ett som sätter planetens och människans hälsa i centrum. Ett system där regenerativt jordbruk får ta plats, där marken återhämtas, den biologiska mångfalden stärks, och jorden är hälsosam. Ekologiskt jordbruk ska prioriteras och subventioneras, så att det blir normen snarare än ”lyx”. Storskalig köttindustri bör fasas ut och i stället border småskalig, regenerativ djurhållning stödjas, såsom gräsbetat kött, som en integrerad del av ett levande ekosystem. Vi behöver ett matsystem där vi äter mestadels ekologiskt, lokalt och säsongsbaserat. Där maten smakar på riktigt. Matsvinn måste förbjudas. Vi behöver tydliga och bindande lagar och policies för att minska matsvinnet längs hela kedjan. Sverige har blivit alltför beroende av importerad mat, vilket gör oss sårbara. Vi måste arbeta för en starkare nationell matförsörjning där lokalproduktion står i fokus.
Vilka är de viktigaste förändringarna som måste ske för att vi ska nå dit?
För att en verklig förändring ska ske krävs flera avgörande åtgärder. Vi behöver lagar och styrmedel som gynnar hållbar matproduktion, där det som faktiskt är hälsosamt subventioneras, inte det som är ohållbart både för vår hälsa och naturen. Det måste finnas tydliga mål för omställningen, och ett starkt fokus på kommunikation och utbildning riktad till konsumenter. Kunskap om matens påverkan på kroppen och miljön bör integreras i skolundervisning och reflekteras i offentlig matservice, särskilt inom skolor och sjukhus. Den mat som serveras där ska spegla de värderingar vi vill bygga framtidens matsystem på.
Vad bidrar du med för att förbättra matsystemet idag?
Jag jobbar med att sprida kunskap och skapa medvetenhet både genom mitt arbete och i min vardag. I Palestina håller jag utbildningar och workshops om hållbar matkonsumtion och hur vi kan minska matsvinnet, med fokus på lokal kontext och tillgängliga lösningar. Privat försöker jag inspirera människor i min närhet till att göra mer medvetna matval, att välja rena, näringsrika råvaror och undvika produkter som margarin och processade köttsubstitut. För mig handlar det om att återknyta till naturlig mat och förstå varför det är viktigt.
Om du kunde vara en nyckelperson för en dag och göra en förändring i matsystemet – vem skulle det vara och vad skulle du göra?
Om jag fick vara en nyckelperson för en dag, skulle jag vara statsminister för att inrätta en ministerpost för mat och livsmedel. En sådan minister skulle ha i uppdrag att driva igenom en nationell omställning mot ett matsystem som gynnar människors hälsa och minskar vår påverkan på miljön.
Vilken är din största källa till hopp när det gäller maten och framtiden?
En källa till hopp är att regenerativt jordbruk har börjat få mer uppmärksamhet och det pratas om det allt oftare, åtminstone i vissa sammanhang. Det är ett tecken på att intresset växer, om än långsamt, och att fler börjar förstå värdet av att odla på ett sätt som återuppbygger jordens hälsa.
Vilken konkret handling skulle du vilja att alla som läser detta gör?
En konkret handling jag rekommenderar är att sluta äta processad mat, även många veganska fake-kött är processade och bör inte ses som riktig mat. Försök att äta så rent som möjligt, med råvaror som har en kort och tydlig ingredienslista. Minska din konsumtion av omega-6-rika fetter som finns i vegetabiliska oljor som majsolja, solrosolja och margarin, de bidrar ofta till inflammation i kroppen. Välj i stället näringsrika och stabila fetter som smör, talg och kallpressad olivolja. Stöd ekologiskt och regenerativt jordbruk så mycket du kan. Genom att välja mat från jordbruk som arbetar i samklang med naturen, främjar du biologisk mångfald, friska jordar och ett hälsosamt matsystem.
