Vem är du?
Amanda Bergman Hollingby, 37, hon. Musiker och lantbruksintresserad, driver månskensbonderi i södra Dalarna.
Vilken är din koppling till maten och matsystemet?
jag blev tidigt präglad av min farmor och farfar och deras förhållande till mat, respekten och vördnaden de hade för allt de odlade själva. den sinnliga djupa självklara upplevelsen av att äta nåt som faktiskt bär smak. det är uppfyllande nog för oss människor, just för att vi är menade att äta sånt som gör gott, på alla nivåer. jag är lågintensivt besatt av mat och därmed även matsystemet. du har x antal måltider på dig i ditt liv, och jag ser noll anledning att inte ta vara på dem. att äta sådant som har positiv inverkan på både din fysiska och psykiska kropp och som inte gjort våld på någon eller något på vägen har i sig hög livsmening. det faktum att vi kan påverka så otroligt mycket i vår egen kropp, vår närmiljö och på samma gång platser ofantligt långt bort, med en och samma måltid rymmer så otroligt mycket potential och borde vara en basal utgångspunkt hos gammal och ung.
Vilken plats kallar du hemma – och hur påverkar den din relation till mat?
mitt hem är, och har alltid varit otroligt geografiskt präglat. De platserna jag ser för mitt inre och som symboliserar trygghet och kärlek består alltid i den omgivande naturen där jag bor eller växt upp snarare än själva bostaden i sig. jag tror att vi behöver massor av människor som knyter an starkt till vårt odlingslandskap, och specifika geografiska platser och som ser många generationers odlande framför sig i alla aktioner och beslut man tar som rör den marken. jag har aldrig varit särskilt intresserad av att säg, inreda ett vardagsrum, men jag gillar att fantisera kring att skapa olika naturmiljöer. det kanske är perverst på ett sätt, men det ger mig tillexempel en otrolig tillfredsställelse att skicka ut en massa djur på min mark. jag och mina djurägande grannar brukar skoja om att vi bara har djur för det estetiska och köksutsikten, men i där finns ett djupare perspektiv förstås. utan en myriad av djur i landskapet försvinner massa viktig mångfald och viktig interaktion mellan mark och djur som vi aldrig kommer att kunna kompensera för på maskinell väg.
Varför håller du med om att vi befinner oss i ett nödläge i matsystemet?
Jag ser många problem, men det som är förenande kring många av dem tror jag bottnar i det moderna samhällets avsaknad av relation till jorden vi står på. vi har successivt fallit in i ett system som fjärmar oss från allt vi är så enormt beroende och som konsekvens av vår likgiltighet och okunskap hugger vi av pinnen vi sitter på.
Måla upp ett önskvärt matsystem
idag odlar helt sonika en massa ensamma män en massa människors mat. redan där skulle man kunna justera några parametrar och kunna vinna tusenfallt på det. vi är trots allt biologiska varelser, som medvetet och omedvetet påverkas av allt vi gör, tänker och vad som finns omkring oss. jag tror att samarbete är nyckeln till att få fram det bästa i oss, även när vi producerar mat och direktkontakt med den mark som föder oss kommer att få oss att fatta helt andra beslut om den. jag tror inte att småskalighet och lokalt knuten produktion är nyckeln till allt, men nästan. förmågan att förhålla sig till mat och i bästa fall kunna odla den behöver vara baskunskap i allas liv igen ganska snart.
Vilka är de viktigaste förändringarna som måste ske för att vi ska nå dit?
det finns tusen exempel, men att med alla medel verka för att höja statusen på bondeyrket kan vara en viktig faktor.
Vad bidrar du med för att förbättra matsystemet idag?
jag försöker odla och producera det mesta av min mat själv, jag försöker aktivt förbättra jordhälsan, resiliensen och artrikedomen på de hektar mark jag förvaltar. på sikt vill jag kunna inspirera fler till att ta sig an att bli månskensbönder.
Om du kunde vara en nyckelperson för en dag och göra en förändring i matsystemet – vem skulle det vara och vad skulle du göra?
det är kanske ett gravt önsketänkande, men ett kraftigt begränsande av importmöjligheter av livsmedel eller insatsvaror för jordbruket skulle kunna ha otroligt goda effekter. vi behöver omfördela resurser i samhället, vi behöver sluta leva på lånad tid och anpassa oss till den verklighet vi har skapat. jag är övertygad om att det skulle kunna leda till en massa gott.
Vilken är din största källa till hopp när det gäller maten och framtiden?
att kunskapen och intresset kring hur vi skall kunna leva i samklang med naturen och hur det kan vara så ofantligt meningsfullt i sig, ökar.
Vilken konkret handling skulle du vilja att alla som läser detta gör?
handla medvetet, köp gärna direkt från odlare hellre än från matjättarnas gytter, odla något själv eller i sällskap och i samarbete med andra.
